viktresan

söndag, augusti 08, 2010

om ångest & ensamhet

jag är inte ensam i ordets rätta bemärkelse men när ångesten får grepp är det svårt att dela med sig rätt utan att det blir fel och skadar mer än gör nytta så därför tar ensamheten över och föder ny ångest att försöka bearbeta...

jag har lärt mig att acceptera mina downs även om jag inte förstår mig på dem till fullo...men tyvärr tycks det vara så att ju bättre jag mår ju hårdare smäller det när det händer...och det faktum gör att ångesten växer till sig i en hastighet som inte går att stoppa ens med den godaste viljan...bara att rida ut stormen...

jag bär just nu på en grym besvikelse och hur gärna jag än skulle behöva dela med mig av den så går det inte, jag måste ta denna tripp ensam...eller ja, jag tar den ihop med min trygghet i livet - min bästa vän och älskade make - utan honom vet jag inte hur jag skulle bära mig åt men det finns säkert lösningar på det också som jag dessbättre inte behöver grubbla på i dagsläget...

så till alla nära och kära som bryr sig vill jag bara säga - K R A M & T A C K för att just Ni finns!

2 kommentarer:

Suss sa...

Kram & tack själv Helena, för att just du finns. Du är en av mina allra bästa och käraste vänner. Älskar dig!! Ta hand om dig mitt <3

Linda sa...

Du vet att jag alltid finns för dig Helena.... lyssnar om du vill öppna ditt hjärta och kan ge ganska så mysiga kramar! ta hand om dig min fina!