Samarbete

Att samarbeta är en vetenskap vet de flesta människor och att människor inte är felfria vet de flesta också. Eftersom mediciner tas fram genom mänsklig vetenskap innebär ju då helt naturligt att inte heller dessa blir helt felfria eller utan smärre samarbetssvårigheter.

Förra onsdagen besökte jag min läkare för att utreda migränen som tycks ha kommit för att stanna i mitt redan så hårt ansatta huvud. Jag fick en medicin som jag ska ta alltid i förebyggande syfte och det enda (enligt läkaren) som inte skulle vara bra med den är att den även är blodtryckssänkande vilket jag definitivt inte behöver med mitt redan i underkant blodtryck.

Pest eller kolera - migrän=karensdagar i mängd - lågt blodryck=flimmer vid hastiga svängar men går att jobba med. Alltså, ny medicin uthämtades och påbörjades duktigt redan den dagen. En, två, tre, fyra, fem dagar och inte tillstymmelse till huvudvärk!! Sköööönt!! Men så plötsligt hände det...

Jag var på jobbet...jag ville gråta, skrika, dra en filt över mig, springa långt bort...försvinna...

Vad hände? Jo, mina mediciner vill inte samarbeta och jag är en av de TUSEN som dippar av den nya medicinen! Så bra...jag som redan dippar stup i kvarten kan ju behöva dippa lite till - PERFEKT!!!

Så nu sitter jag här med tryck över bröstet och tårkanaler fulla som Atlanten och vet varken ut eller in...jo, jag vet att jag måste ut, måste jobba, måste skola in nya barn...måste handla...måste gå på personalmöte....måste, måste, måste...eller hur var det nu? Det finns inget som heter måste - det heter vill. Jag vill ut, jag vill jobba, jag vill...jag vill...jag vill...vill...vill...

Så kul blev inlägget idag men solen skiner och hoppet är det sista som lämnar denna kvinnan så Hepp & Ha en bra dag!

Naturbilder

VAB...nej nej nej !

somnade sött och tidigt igår men blev väckt kl 23 av spyende son...suck...så mycket sjukdomar som vi har nuförtiden har vi inte haft på alla år med alla barnen tillsammans. Fattar det verkligen inte. Har lust att sanera hela bygget inkl folk...

Efter att ha ringt jobbet och insett att avdelningen blir utan personal så ringde jag guben som lova att komma hem a s a p...så nu sitter jag här väntandes och redo att ge mig iväg för en lång arbetsdag...möte ikväll så jag är väl hemma vid 21-snåret kan jag tro...

Filip har 39 i feber..envisas med att dricka massor av mjölk...inte konstig att han spyr...jag mår illa bara jag tänker på det...lika bra att inte tänka alltså :)

Om helgen som tillbringades i Småland kommer det rapport vid ett senare tillfälle - underbart var det iaf.

efter regn kommer sol

eller nja...sol är det inte men regn och blåst är iallafall borta för denna gång och det finns hopp om att utan undanflykt ge sig ut i den friska luften och vädra ut basseluskerna för denna gång. En rejäl förkylning har jag dragit på mig och i tisdags försvann nästan rösten - ve och fasa...det minns vi hur tragiskt det var så det vill vi inte (läs: jag). Igår tyckte jag att jag mådde hyfsat bra men stannade i sängen ändå och drack mitt björnbärste med honung i. Idag är huvudvärken tillbaka och ena "näsan" tilltäppt igen...gnäll gnäll...

Men som sagt, ljummen luft strilar in genom mitt fönster och jag sitter nyduschad och klar att köra Emelie till jobbet och inhandla helgens förnödenheter. Anders jobbar idag i hopp om att kunna sluta tidigare imorgon då jag blev ledig - lite mot min vilja faktiskt eftersom jag känner mig dels snål med semesterdagar och dels fortfarande surar för att det var så svårt att få ledigt när jag så gärna ville...men men...nu är jag ledig och det är väl inte helt fel med tanke på mitt mående denna veckan.

Imorgon ska vi åka till Småland, Ruset, Stefan & Lotti. Det är en tradition som legat på hyllan några år då vi inte fått ihop det riktigt sen de plockade bort Annandag Pingst som var den helg vi brukade tillbringa däruppe. Men nu bär det av i lite förkortad version men bättre det än inte alls. Det finns bara två saker som riktigt får min själ att finna ro och det är havet och skogen...så jag hoppas inte bara bli fri från värk o förkylning utan även finna ny ork inför vad som komma skall framöver.

Och med det avslutar jag med en bild som får symbolisera dagens inlägg.

Lite vår...

Ligger här med migränen som tickar bak höger tinning och väntar på att strax skjutsa dotter till bussen...ovanpå detta tycks jag ha svalt ett rivjärn och har ett öra som inte hör men känns...
Ännu en dag att tillbringa med rullgardinen nerdragen trots att solen strålar från en blå himmel utanför...

Nåja, vad är en bal på slottet...

Gjorde en fantastisk upptäckt...man kan ju föra över flera bilder samtidigt!! :). Tänk att jag bloggat så länge och missat den finurliga funktionen - det visar ju vilken tålmodig människa jag faktiskt är ;o)

Bjuder på några bilder från april som nästan bara innehåller blommor - mitt nya favoritmotiv.
Men även vår nya köksbänk och mina fiiina skor tål att visas - bortse gärna från den förskräckliga färg man kan ana på mina tår...

Vad händer?

Nja, inte mycket som tillför bloggen någon större aktivitet iallafall. Kan bero på att allergin tröttar ut kropp och själ så in i norden att den lilla fritid som finns kvar när jobb och andra måsten är avklarade tillbringas i plant läge med lurarna i öronen - många spännande böcker passerar vill jag lova och det är ju inte fy skam. De jag tyckt om hamnar i listan till vänster, de andra är inte mödan värd att rekommendera...

Cyklat till jobbet har jag gjort fem av tio dagar och det känns helt ok, svårt att parera med barn som behöver skjuts men det lilla är bättre än inget alls ju. Veckan som gick känns det som att jag bott på jobbet, av tre tidiga dagar kunde jag gå hem en av dem...det är mycket nu...och i fredags var jag så trött att jag stapplade i säng när jag kom hem så den tidiga dagen gjorde väl ingen större nytta till något vettigt. På kvällen vaktade vi 22 livliga 11-12 åringar som hade klassfest. Det var livat vill jag lova men mina öron är ju härdade...eller...skadade är dom redan iallafall...

Läkartid för min accelererande migrän är bokad till den 19 maj och jag hoppas han ska kunna hjälpa mig. Däremot kunde han inte hjälpa mig när det gäller mina blodbad som infinner sig när de tycker att det passar sämst så det får bli till att kontakta en gynekolog också...senare...för även tandläkaren behöver kontaktas då jag helt plötsligt en dag upptäckte att jag fattades en framsida....öhhh...borta !

Nästa vecka är något kortare och avslutas med njutning för kropp och själ i de småländska skogarna tillsammans med goda vänner - himla bra mot allergin...haha...ok, kanske inte men det som händer i själen överväger - jag älskar skogen och den rofylldhet som automatiskt infinner sig när man i morgondimman strosar runt i tystnaden med endast kameran som sällskap.

Tänkte nu bjuda på en bildkavalkad men inser att det får bli i ett annat inlägg - Må Gott!