Första bilden...

med nya kameran blev Emelie's alldeles nygjorda tatuering...

Trist o kul om vartannat...

Trist är att jag natten till måndag blev kass i magen och sprang skyttetrafik på toan = ingen sömn och en begynnande migrän som tog fart och var i sitt esse under måndagen samtidigt som magen repade sig. Idag, tisdag sov jag bort förmiddagen för att sen åka till frissan på eftermiddagen. Satt nästan och sov i stolen medans hon pratade om en hel massa säkerligen intressanta saker som jag dessvärre inte minns något av.

Nya piller inhandlades och så fick sonen en ny jacka sen hem och hämta gubben för att åka en sväng till Lund där min efterlängtade systemkamera inhandlades -åh som jag önskat mig en sån - äntligen är den min!!! Efter att ha surfat och googlat runt så ögonen bara snurrat runt till slut bestämde jag mig för en Canon D1000 som jag hittade till ett bra kampanjpris några lappar över vad jag tänkt mig.

Så kom vi till Expert och där började problemen ta fart. Canon vs Nikon...samma pris...och jag som hade bestämt mig började vela, klämma, känna, väga i handen...om och om igen...kunde nästan se hur expediten himlade med ögonen i smyg men log så rart åt mig och låste upp skåpet en extra gång då jag ändå velade in i det sista.

Hur svårt kan det vara att köpa en kamera? Jo, ganska svårt faktiskt ;o). Men nu är jag hemma med en fin Nikon D3000 som jag hoppas ska ta många finfina bilder åt mig, omvärlden och bloggen - JIPPI, jag äger en digital systemkamera!!!

Nu ska jag ta en pilla till och be huvudet skärpa till sig!!

Dagarna...

de bara går och går. Våren har kommit till Skåne och snödroppar och vintergäck får varje mungipa att gå upp ett par snäpp. Mössan har hamnat på hyllan och nu längtar jag efter att få släppa de vintertrötta fötterna fria.

Jag mår förvånansvärt bra dessa dagar måste erkännas och när jag tänker efter så har de krämpor jag envist fått lära mig leva med inte försvunnit men blivit mycket lindrigare. Magen besvärar mig ytterst sällan och mina migränattacker som envist poppar upp varje vecka är ytterst lindriga, en dag med full medicinering och sen är det bra - peppar peppar!!

Förra veckan vet jag inte riktigt vart den försvann men borta är den. I fredags var både jag och Filip hemma, jag med migrän och han med sviter efter vaccination dagen innan. På kvällen skulle vi på räkfrossa hos "pappa" och Inger och jag kan säga att det lockade inte alls när jag vaknade kl 3 med sprängande huvudvärk och ett illamående som inte var att leka med men framåt eftermiddagen mådde jag som en prinsessa och efter en dusch var jag på G. Klockan blev minsann långt över midnatt innan ögonen stängdes - trevligt trevligt!

Lördagen regnade bort och avslutade med god mat och gott sällskap hos de fina vännerna Lotti och Stefan. Filip och Emelie var hos Erik på spel och filmkväll och även denna dag passerade midnatt innan vi var hemma.

Söndagen blev inte mycket gjort, vi var så trötta allihop, även Emelie som snällt fick åka och jobba hela dagen - stackare men det känns nog bra när lönekuvertet dimper ner :).

Nu såhär på måndagsmorgonen kan man väl säga att jag är en aning sliten...haha...men börjar inte förrän nio så jag kan ju tillåta mig att vara lite seg. Vaknade som vanligt kl 5 och har sen försökt att somna om men icke det nä - sova är överskattat ;o)

En ny spännande vecka väntar och kameran ska följa med mig ut så jag kan visa övriga Sverige vad som väntar när även dem får vår :D!

Ha det bäst!!

Naglar på begäran :)

Såhär såg naglarna ut till jul...fina men för långa i mitt yrke.

Sen tuggade jag bort dem...och därmed försvann ytterligare ett skikt av mina redan tunna naglar. Resultatet blev att de sprack på längden :(





Så kom jag till Linda som skakade på huvudet åt tragedin...hon avrådde mig från att sätta på nya tippar så det blev tippar på tre naglar som jag bitit ner. Resten är byggda på mina egna. Nu är de lagom långa och jag har lärt mig att låta proffs ta hand om dem.

Var fjärde vecka sa hon att jag skulle gå...

Inte ett skvatt...

tänker jag göra idag :D!

Ska börja på en ny bok jag fått låna av arbetskollegan - Släpp inte taget av Harlan Coben. Får väl hänga en maskin tvätt också men det räknas väl kanske inte som något särskilt ansträngande arbete.

Veckan som gick bjöd på värsta magsjuke-epidemin på jobb och igår gick jag runt med en körig mage och ett illamående som tvingade mig i säng redan när jag kom hem vid fyra-snåret då jag efter jobb tvingat mig att mysa med Emelie på Nova Lund ett par timmar. Men jag är frisk so far...

Mina naglar har blivit fixade igen efter att jag förstört dem genom att bita bort den nagelbyggning jag gjorde innan jul. Denna gång blev det inte tippar på alla eftersom mina naglar inte tillät det. Enbart gele för att stärka dem och en längd som är fullt kontrollerbar. Dom är hur fina som helst :)!

Gilla läget...

Ja, det är lika bra att bestämma sig för att gilla läget för det är som det är och ingenting blir bättre av att gå omkring med mungiporna nere så nu är det nya tag för familjen Ehn.

Veckan som gick bjöd på jobb som vanligt och avslutades med att partypinglan gjorde Malmö osäkert till långt ut på morgontimmarna. Jag vaknade kl tre med ett ryck och kunde omöjligt somna om och fick verkligen stålsätta mig för att inte ringa den unga damen. Förra gången hon var ute vaknade jag också...då var hon vilse (på riktigt)...haha...

Lördagen tillbringades med att färga bort de gråa hår som envisas med att titta fram i hårbottnen, lämna tillbaka böcker på biblioteket och att träffa arbetskompis i stan för en fika. Ett par solglasögon inhandlades för nu har ju vårsolen börjat titta fram - YES! På kvällen kom storsonen på middag och det var så mysigt så.

Igår vaknade jag med världens huvudvärk och blåsan som jag känt av under lördagseftermiddagen gjorde så att min underläpp kändes megastor. Min rolige make undrade om jag fått insprutat botox...

Sov inte vidare bra natten till idag på grund av migränen så denna dag har tillbringats med att sova, knapra piller och dricka litervis med vatten. Nu mår jag helt ok igen bara sådär oändligt trött som man blir när huvudet nästan sprängts itu.

För en stund sen kom Filip med en utslagen tand i handen....suck...av mina fyra barn är det faktiskt bara han som råkar ut för allting. Jag fattar verkligen inte varför....men ringde tandläkaren och fick en tid imorgon iallafall. Får väl se vad de säger...

Idag kom också brev från läkaren till guben min angående alla tester vi varit och gjort. Ingenting har hittats...han är så frisk och fin...bra ju! För visst är det bra men samtidigt stillar det ju inte den oro över vad det är som händer honom när han går in i sina tillstånd. Det får nog bli så att vi åker in akut när det händer istället...om det går....för han brukar inte vara särskilt medgörlig men det får väl lösa sig. Om inte annat får det bli 112...

Nu ska jag surfa bland solresorna...längtan är större än nånsin...

Hänt i Lunnarp...

jaha, var ska man börja?
Känner att blogglustan försvunnit en aning, det är liksom inget nytt under solen som händer...

vi har kämpat med vår väg som blåst igen hela tiden. Ett evigt körande med traktorn först när man ska ut och sen när man ska in. Det tar en dryg timme varje gång och man kan väl lugnt säga att maken är ganska sliten och även om han älskar att köra traktor så ser han ju helst att han får köra en varm sommardag och plöja eller nåt :)

Nu har ju dock den mesta snön smällt bort och istället lämnat efter sig en väg som är under all kritik - funderar på att öppna spa för det sägs ju att det är bra att bada i lera...en aning kyligt kanske men det finns ju de som inte är så känsliga och såhär ute på lannet kan man väl hålla priserna något lägre...tål att tänkas på.

Undersökningarna av maken är nu över för denna gång. Vi väntar fortfarande på att få svar men det var så sent som i torsdags vi var inne på den sista. Lite skoj var det att på vägen dit så passerade vi mammografimottagningen och jag sa att det var ju bra att man fick se var den ligger för det är väl snart dags att gå dit och platta till behagen ;o).

Dagen efter låg kallelsen i brevlådan...

Idag känner jag mig sliten och småfrusen men försöker blunda för eventuella sjukdomar. Förra veckan var jag dels genomförkyld och dels drogs jag med UVI - det var inte kul alls kan jag säga och nu förstår jag vad folk menar när dom snackar om hur jävla ont det gör för det gör det - AJ!

Har sett "Luftslottet som sprängdes" och den var väl ok. Inte så bra som de två första men å andra sidan så blev det en upplösning och det var väl det som var meningen.
Så mycket böcker har jag inte hunnit med men har läst en via jobbet som gav mig kalla kårar. Den heter "Du är så jävla ful" och handlar om barns utsatthet i skolan. Mobbning och kränkande behandling som blivit anmälda från olika delar i Sverige och det är ingen rolig läsning men nyttig.

Japp det var det om detta - nu ska jag vila en stund innan det är dags att ställa mig vid spisen!