igår

en söt liten babystrumpa hittades på vinden då Emelie och jag rensade och den passade perfekt till min G502. Man kan behöva ha kläder på sin telefon nu när kvällarna börjar bli lite kyliga ;o).

Vi besökte Sjöbo marknad - jag, Emelie, Filip & Inger. Vi tog bussen dit vilket jag upptäckte förra året är mycket smidigare och mindre tröttsamt än att fisa fram i de evinnerligt trista köer som uppstår när man ska bila själv.

Så mycket handlade vi dock inte men det är väl som det brukar vara. Marknader är ju tyvärr numera inte vad de har varit och det mesta är för dyrt tycker jag. Men det är ändå kul och ett för mig absolut måste bland mina sommarupplevelser.

Barnen åkte karusell och jag åt karamell - nä, det gjorde jag inte...jag åt Langos...något jag inte tycker om...haha...eller jag tyckte inte om men skam den som ger sig. Om nu folk säger att det är så himla gott så får man ju lära sig anser jag och det mesta kan man lära sig tycka om - Langos är en av de sakerna jag lärt mig tycka om i kolossalformat och det gick både fort och lätt att få ner "café opera" i magen -MUMS!

Nu är det dags att ta itu med denna dagen...tvätt ska ut på linan, kylen ska fyllas på till de unga tu som ska vara "home alone" när mor, far & lillprins far på en weekendtripp till Öa och den underbara familjen Johansson. Med risk för att jag får sova ute lägger jag till en sista bild som får symbolisera det...


Hej hopp !!

mitt i veckan

Ännu en underbar kväll med di gamle utspelades hemma på vår altan. God mat, god dryck och massor med gott sällskap.

Tack ni båda underbara!

Gone but not forgotten

Det här är en alldeles speciell katt - en katt som levererades av de finaste vänner en gång för ett antal år sen. Han sprang rakt in i familjens hjärtan och fick på grund av färgen namnet Nemo. Han var en alldeles underbar, tillgiven och fin vän som tyvärr sprang bort en höstdag och aldrig mer synts till. Länge har vi väntat och många gånger har man kikat efter denna speciella katt längs vägarna men tyvärr....han tycks vara borta från oss för evigt...

Vi har pratat om en ny katt fast vi har bestämt att vänta tills vi hittar den rätte - ja, ni vet...den ska ha rätt färg, rätt blick och rätt tillgivenhet....helst ska det ju vara en ny Nemo fast det kan ju bli svårt förståss.

Igår när vi satt där på pappas altan och kelade med deras nya lilla bebis - en silvergrå liten sötnos vid namn Sara så säger Inger att ja, det finns två i denna färgen och två gula...VA?? Gula?? Som i Rödgul?? Ja.....

Plötsligt var det då bestämt, när vi kommer hem från Costa Brava så utökas alltså familjen med en ny liten "Nemo". Nu kan man bara hoppas att den överlever den stora väg den bor vid tills vi kan hämta den...! Jag är sååå lycklig - jag älskar katter!!!! Och det är nästan som när man väntar barn...hihi...förväntan är stor och namn ska letas fram och som sen ska passa med den lilla krabaten förståss. Skillnaden är att det inte är en väntan lång som nio månader :). Längtar...

Underbart!

Igårkväll efter middagen så åkte maken och jag till "pappa" och Inger för att lämna en slang. Ingen särskilt märklig handling...haha...men att det från slanglämnande skulle bli en helt underbar kväll i solnedgången tillsammans med dem, räkor, vin och en gin & tonic var trots allt helt otippat - men helt underbart!

Bilden gör verkligen inte solnedgången rättvisa men alla vet väl hur en solnedgång ser ut så det kan väl kanske kvitta ;).

Tack Tack Tack - jag mår så bra av spontana små äventyr!!

Bloggtorka

Har ingen blogg-inspiration alls just nu. Semester är det ju och det händer just ingenting förutom ett evinnerligt slappande varvat med shopping på en nivå som tom inte tilltalar mig som ju annars brukar ha en sån lusta för det nöjet.

Idag har dagen ägnats åt mestadels slappande...förutom en stund som Emelie och jag tillbringade på vinden för att rensa bland alla grejer som barnen slängt utom genom årens lopp. Herreminje så mycket skit de haft och nästan ingenting kändes igen - måste ju ha varit väl värt alla pengar det kostat...hm...

Fast jag hittade faktiskt mitt gamla syskrin som jag ärvt efter min gammelfarmor för en massa många år sen. Hon fick det i tonåren och hon dog väl typ när hon var 85 och då var jag typ tio så kan man själv räkna om man så vill....ett gammalt mycket vackert skrin är det och jag är så glad att jag fann det och kan inte alls förstå hur det hamnat därute...nu är det inne och avdammat och behöver limmas en aning.

Emelie hittade sitt gamla smyckeskrin - ni vet ett sånt med en dansande ballerina i som alla små flickor vill ha i en viss ålder och som sen kasseras för att det känns för barnsligt. I det fanns även alla de juveler som ratats av samma anledning men som nu fick minnena att blossa upp :)

Japp det var det nyttiga vi gjorde idag - fyra sopsäckar fulla och det syns ändå inte att vi varit där och pillat...suck så mycket skit man samlar på sig...

I ett svagt ögon blick för väldigt längesen - typ 2 år - lovade jag min yngste son en hamster. Jag är inte så road av dessa små djur men alla hans syskon har ju haft och jag förstår att det är hemskt roligt med ett eget husdjur. Dessutom är det ju ett lätta djur at ta hand om så varför sätta sig på tvären liksom...

Hursomhelst så har det fallit i glömska men poppade plötsligt upp igår igen och ja, jag sa att om han själv plockar fram den gamla buren och rengör den så visst ska han få sin hamster...en kvart senare stod buren ren och fin på altanen ;o)

I morse kom han ner med tindrande ögon och sa -jaha, när kör vi? Hahaha, lille gubben...ivrig som tusan :). Men jag som använt min lilla hjärna tidigt på morgonkvisten hade ju inte alls tänkt att det var lämpligt att köpa hamster 12 dagar innan vi åker till Costa Brava. Så tyvärr, en besviken son om än förstående blev det och han fick istället skjuts till kompisen i byn som såklart har en hamster...

nyklippt x 2

I onsdags såg jag ut som ovan...före & efter...

och jag blev inte nöjd...

idag ser jag ut enligt nedanstående...

och jag är fortfarande inte nöjd :(

Rea

idag har Filip och jag varit på rea i Malmö *pust*.

Vi åkte till entré som jag ju aldrig mer skulle besöka men kände en viss skyldighet att ta min yngste son till.

Det är ju synd och skam att bo så nära ett nytt, stort och så omtalat köpcentrum och aldrig ha varit där så...

sagt och gjort...vi åkte dit och han shoppade loss gladeligen :). En massa fina kläder fick han - dock inte ett endaste från rean...haha...

Men jag måste säga att han har god smak min yngste son...turkost och rosa är underbara färger om man frågar mig...

Själv var jag blygsam i min framfart men hittade ett par svarta capri, två linnen och en tunika...

Japp, det var den dagen det och en massa pengar fattigare blev jag i samma takt som sonens mungipor gick runt huvudet...